Använd vår kalkylator för att räkna ut vad respektive sambo ska betala av de fasta kostnaderna procentuellt sett, vid delad ekonomi. Fyll i nettoinkomst för respektive person och de fasta gemensamma kostnaderna, och räkna ut.
Räkna ut procent i delad ekonomi
Fyll i nettoinkomst för person A och B samt era gemensamma fasta kostnader. Kalkylatorn räknar ut total inkomst, procentuell fördelning och hur mycket var och en ska betala.
Fyll i era uppgifter
Resultat
8 sätt att få mer pengar över varje månad
Små förbättringar i dina återkommande kostnader kan göra stor skillnad över tid. Här är flera områden där många kan spara pengar eller stärka sin ekonomi varje månad.
Jämför elavtal
Sänk elkostnaden genom att se om du kan få ett bättre elpris.
Sparar ofta 100–400 kr/månHitta billigare mobilabonnemang
Betala inte för mer surf, samtal eller bindningstid än du behöver.
Sparar ofta 50–200 kr/månJämför försäkringar från flera bolag
Hämta erbjudanden och jämför priser på exempelvis hem-, bil- och personförsäkring.
Sparar ofta 50–500 kr/månFå återbäring på vardagsköp
Kreditkort med cashback kan ge pengar tillbaka på köp du ändå gör.
Möjlig återbäring: 20–150 kr/månJämför sparkonton med hög ränta
Låt bufferten växa bättre genom att välja ett konto med konkurrenskraftig ränta.
Möjlig extra ränta på sparpengarHämta bolåneerbjudanden från flera banker
Jämför räntor från flera banker och se var du kan få den lägsta bolåneräntan.
Många betalar högre ränta än nödvändigtHitta sätt att tjäna extra pengar
Utforska idéer för extrainkomster vid sidan av lön, studier eller pension.
Möjlig extra inkomst varje månadSamla dyra lån och krediter
Har du flera krediter kan ett samlingslån ibland sänka både ränta och månadskostnad.
Möjlig lägre månadskostnadHur kalkylatorn fungerar
Kalkylatorn är utformad för att vara så enkel som möjligt att använda. Du fyller i nettoinkomsten för person A och person B, alltså inkomsten efter skatt, samt era gemensamma fasta kostnader per månad. Så fort du anger värden räknar kalkylatorn automatiskt ut den totala hushållsinkomsten, hur stor andel av inkomsten varje person står för och hur mycket var och en bör betala av de gemensamma kostnaderna. Resultatet visas både i procent och i kronor, vilket gör det lätt att förstå och jämföra. Du ser även hur mycket pengar varje person har kvar efter att kostnaderna är betalda, vilket ger en tydlig bild av den ekonomiska balansen.
Formeln bakom uträkningen
Beräkningen bygger på en proportionerlig fördelning baserad på nettoinkomst. Först summeras bådas inkomster för att få hushållets totala nettoinkomst. Därefter räknas varje persons andel ut genom att dividera den egna inkomsten med den totala inkomsten. Denna andel omvandlas till procent och används sedan för att fördela de gemensamma kostnaderna. Om en person till exempel tjänar 60 procent av hushållets totala inkomst kommer den personen också att stå för 60 procent av kostnaderna. Formeln är enkel men effektiv och speglar varje persons ekonomiska förutsättningar.
Fördelar med att dela kostnader proportionerligt
Att dela kostnader efter inkomst upplevs ofta som mer rättvist än att dela lika. Om inkomsterna skiljer sig mycket kan en 50/50-fördelning bli betungande för den som tjänar mindre. Med en proportionerlig modell anpassas kostnadsfördelningen efter betalningsförmåga, vilket kan minska ekonomisk stress och skapa en mer balanserad vardagsekonomi. Det kan också bidra till färre konflikter kring pengar, eftersom båda parter tydligt ser hur fördelningen räknas fram. Dessutom blir det lättare att justera fördelningen över tid om inkomsterna förändras.
Andra vanliga sätt att dela upp kostnader
Det finns flera alternativa sätt att dela upp ekonomin i ett hushåll. En vanlig modell är att dela alla gemensamma kostnader lika, oavsett inkomst. En annan metod är att båda bidrar med ett fast belopp till ett gemensamt konto varje månad. Vissa par väljer att fördela specifika kostnader, där en person betalar till exempel boende medan den andra står för mat och övriga utgifter. Det förekommer också lösningar där målet är att båda ska ha lika mycket pengar kvar efter att räkningarna är betalda. Vilken modell som passar bäst beror på relationens förutsättningar, inkomster och vad som känns mest rättvist för båda parter.